Egentligen skulle man ju ha gjort denna sammanfattning för en månad sen nu, eftersom vi redan har kommit in i februari. Men det har inte blivit gjort bara, så därför skriver jag om det idag....

Jag kan börja med att säga att 2012 började normalt, som vanligt. Alltså inget speciellt hände lr så!! Men sen i slutet av februari å början av mars började det bli ett helvete. Behöver inte skriva upp skiten, men kan bara säga att det va endel skit i jobbigheter som hände. Livet sög nog då, skulle jag kunna säga. Det va skitjobbigt å fel allting. Idiotiska misstag gjordes å ett tag orkade man knappt leva. Skolan va åt helvete å livsgnistan var på noll....

Fast sen började det bli bättre framåt maj då man visste att skolan snart skulle ta slut å sen skulle man slippa skiten för resten av sitt liv. Dessutom hade man ju (å såklart fortfarande har) fantastiska vänner som stöttade å alltid gjorde så man mådde bättre.

Jag lät min lugg växa ut, som jag annars hade haft sen jag gick i åttan....

Studenten sen i juni va rolig, ja, hela studentveckan va duglig. Men jag hade gärna velat göra om allt. Typ spola tbx tiden å göra om hela studenten, helt enkelt. Den gick för fort å var för oplanerad för mig....

Sen fyllde jag ju 19 år den 27:de juni å det va ju roligt å allt såntdär....

Sen va den mesta tiden av sommaren åt helvete, förrutom den veckan i juli jag va med familjen i stugan på Öland, det va underbart skönt, varmt å fritt!! Helt enkelt, underbart... Älskar min familj!! 

Det mesta av sommaren bara försvann å man mådde inte bra p.g.a en destruktiv person då som man råkade vara med, som inte verkade veta hur man skulle behandla folk, då speciellt tjejer. Men det vill jag inte ta upp mer om, för det va bara skit ändå!! Ångrar typ allt med honom. Han älskade bara att bråka å tjafsa varende dag, utan anledning dessutom..... Jag vågade aldrig dra heller, för han va kapabel till så mkt skit.... Jag va ju inte så stark psykiskt, så vågade inte göra mkt, tyvärr.... Han höll mig fången hos sig, jag fick inte göra ett skit "utanför" honom..... Jag bloggade ju knappt ens på hela sommaren, fick inte ens sitta vid datorn för honom.... Fick knappt åka hem till min egen familj....

Pinsamt att egentligen säga sånahär saker. Så därför säger jag inte så mkt mer än att han behandlade mig som en dock å som en hund, den idioten. Men jag va så svag å rädd på nåt sätt, så jag vågade ju inte bara dra..... Man var väl lättlurad i början å gick på massa skit. Sen blev det bara värre å värre å man var fast... På ett fruktansvärt dåligt sätt.... Usch!! Egentligen gjorde vi mkt saker, som hade kunnat vara roliga å allt sånt, men han förstörde alltid Allting genom att tjafsa å bråka hela tiden, vart vi än var.... Han ville ju bråka om allt från att han inte ville ha lika mörkt rostat bröd som jag till att jag hälsade på en killkompis på stan som man känt halva sitt liv, t.ex Gud vad vi alltid tjafsade!! Men jag ska faktiskt tala om för er att det, seiöst, aldrig var jag som orsakade bråk. Det var alltid han!!!!!! Korkat nog..... Fan vad jag ångrar att jag va så feg då...   

I början av augusti sen, så var det Bryan Adams-konsert i Linköping å det va en riktigt härlig upplevelse. Han e' ju så bra!!! Underbart var det.   Jag fick biljetter av mamma när jag tog studenten.... 

Sen typ i mitten av augusti, då lyckades jag äntligen komma loss å slippa den korkbollen som förstörde typ nästan hela min sommar.... Så jag kan tala om att efter det så blev mitt liv genast mycket bättre å roligare. Tack vare många som peppade å hjälpte mig att få styrka å ork till att våga säga ifrån liksom.... 

Jag kunde umgås med roliga vänner igen. Jag fick köra Mustanger. Träffade å lärde känna massa nya vänner. Vi åkte på massa bilträffar. Åkte på flera roadtrips. Hade små privata fester i en stuga långt in i skogen.... Å mkt, mkt mer.....

Allt blev väldigt bra, rent ut sagt!! Sen när jag i september kom närmare Mike, så mådde jag mycket bättre. Å sen när vi helt enkelt blev tsms, då började jag leva igen, om ni förstår hur jag menar. Bättre kille har jag aldrig träffat/lärt känna lr ens vetat om!! Vi har alltid haft det roligt tsms, med lr utan gemensamma vänner. Vi har aldrig ens bråkat lr nåt litet å vi firar ändå 5 månader tsms nästa vecka... Känns ju dock som mkt längre, eftersom vi va väldigt bra vänner i över ett år innan det blev mer...   

Så nu med andra ord kan jag säga att jag mår väldigt bra!! Jag lever å jag vill verkligen leva oxå!!! Känner mig starkare än nånsin å det har jag visserligen gjort nu de senaste månaderna...

Nu finns det nog inte så mkt mer att säga om året 2012, heheh.............. Men om jag kmr på mer saker, så gör jag väl ett blogginlägg till bara.   
Kram på er alla snälla, glada å trevliga människor!!    Under tiden som idioterna kan ta sig nånstans.....