Hur skulle livet vara utan djur??!
Jag skulle aldrig vilja leva utan djur, det skulle ju vara fruktansvärt tråkigt.... När man heller aldrig nånsin i hela sitt liv har levt utan djur heller, så blir man härligt van med att göra det!!
Jag e' verkligen en äkta djurmänniska ut i fingerspetsarna å det känns så underbart när det verkligen märks att ens djur älskar en oxå!!
Mina djur har en stor del i mitt hjärta!!

Vilma
2 augusti 2013 20:27
Dina kaniner ser VERKLIGEN ut att ha det bra! :)
För ungefär 2-3 veckor sedan hade jag 5 kaniner. En av dom var 2 år, en var 4-5 år och dom andra tre var födda i samma kull så dom tre var 1 år.
Vi skulle med den äldsta kaninen till veterinären, och man vill ju alltid att dom ska vara lite extra fina. Så mamma borstade honom lite. Och då såg hon att han hade massa vita grejer i pälsen. Så då åkte vi dit av två orsaker (Det där vita i pälsen, och hans tänder som typ hade snurrat sig och allt möjligt). Dom tog lite av det vita och ungefär 3 dagar senare tror jag att det var, så fick vi svar på vad det var. Det var mjällkvalster. Och jag märkte att två av dom typ slutade att gå ut (vi hade dom lösa i källaren och på dagen var dom på hela gården). Och två styckna tappade nästan all päls på öronen. Och alla gick ner i vikt, jätte mycket. Och en av dom tappade jätte mycket päls över hela kroppen. Med mer.
Jag bestämde mig för att avliva dom. För det här var mina tre alternativ:
-Göra en behandling på dom och ha alla i en varsin bur inne i huset. Det gick ju inte för dom hade ju varit typ fria hela sitt liv.
-Sanera (eller vad det nu heter) hela källaren och göra dubbel så mycket jobb jag gör just nu. Alltså typ dammsuga och sånt jätte mycket. Och det skulle jag aldrig orka.
-Eller avliva dom. Så jag avlivade dom.
Dom här tre dagarna sen innan dagen dom skulle avlivas så var det hur jobbigt som helst. Att bara gå ner i källaren och veta att deras liv snart är över. Att jag sedan aldrig skulle se dom igen. Fast jag var på skara sommarland två dagar med en kompis eftersom jag inte ville vara hemma.
Varför jag berättar detta på en kommentar på just din blogg var för att du skickade en kommentar till min och tyckte att jag kunde skicka in en "liten" kommentar till din.
http://vilmalovehorses.bloggplatsen.se
Medusa Corsfeldt
2 augusti 2013 20:42
Oh ja, de e' väldigt bortskämda, så man märker att de mår himla bra!! (A) :)
Det lät inte så himla kul du!! :( Jag förstår sorgen.
Om du hade bott närmare å hade velat/fått, så hade du/ni kunnat få en kaninunge av mig sen i September när ungarna kan lämna sin mamma... :)