Häromdagen skrev jag här på bloggen om vad som hade hänt med lilla Mysing. Men jag tar det nu igen lite mer utförligt, för nu vet man mer om det hela....

Hon kom i farligt slagsmål med en annan elak katt, som konstigt nog var en okastrerad hankatt. (Hur ofta brukar de vilja försöka döda en hona??!   )

Men iafal, så hade han bitit henne så hårt i hennes högra bakben å bitit sig fast medans hon försökte springa iväg å då vred sig säkert benet lite, så hon knappt kan stödja på det. Så när hon väl går, så använder hon oftast bara de andra tre benen. Nåt måste ha hänt med hennes skelett alltså!! Dessutom har hon ett stort bett på ryggen, men det e' inte ens i närheten av att va lika farligt som det på benet...

Sen försvann hon helt spårlöst å var borta i ungefär 2 dygn i skogen eller nåt, men hon kom ju tillbaka som tur var....

Imorn blir det till veterinären!!! 

Vi har inte kunnat åka tidigare, för man får inte in Mysing i en transportbur, eftersom hennes ben inte kan böjas på nåt sätt utan att det kan skadas mer. Men imorn får det nog bli så att hon får ligga i ens knä i bilen om det går, annars får man försöka med transortburen iafal.....

Detta hände för en vecka sen å vi har redan pratat med veterinären i telen, de sa dock inte så mycket som hjälpte. Först trodde de att man inte kunde rädda henne, sen sa de att man skulle operara i benet å sen sa de att man skulle vänta i några dagar för att se om det blev värre eller bättre. Men vi väntade iafal i några dagar för att se hur det blev med henne. Lite bättre har det blivit, men samtidigt jobbigare för henne. Mest för att hon e' rädd att den förjävla katten ska komma tillbaka å ge sig på henne igen, så hon vågar inte vara lugn. Men hon e' alltid lugn när en människa (speciellt jag såklart) e' hos henne, för då kan man skrämma iväg den elaka katten om han skulle våga sig tillbaka. Mamma har fått jaga bort honom flera gånger under veckan..... 

Det sägs ju att katter har nio liv å att de väldigt ofta har en väldigt bra självläkande kropp. Därför ska man alltid vänta några dagar innan beslut fattas, om det då inte e' nåt riktigt allvarligt akut, vill säga!! Så ah, man får ju se om det stämmer.... 

Mysing måste bli bra!!!!   

Fluffis har samma pappa som Shelby & Impreza, men de har då olika mammor.... Han e' av rasen lejonhuvad dvärgvädur å därför e' han så himla fluffig, så därför döpte jag honom till Fluffis, för det passar så bra!!   

(Shelby & Impreza e' bara dvärgvädurar)

Han e' bara lite drygt 2 månader, så han e' fortfarande en kaninunge å han har bara bott hos mig i några dagar, men han e' ändå ganska stor för sin ålder/ras, antagligen för att han var förstfödd i sin kull. Men det som e' mest knasigt e' att han var den enda som var väldigt fluffig om man jämför med sina syskon å just därför föll jag för honom, hihih!!   

Han har världens mjukaste päls!! Den e' så len att man inte vill sluta klappa honom,, det e' så mysigt!!   

Änsålänge e' han en väldigt lugn kanin, så det var lätt att ta bilder på honom till skillnad från de andra två, hahah!! 

Denna bild la jag upp på bloggen för några dagar sen, men jag lägger upp den nu igen, för den e' såååååå BRA, för han e' såååååå gullig!!!!! 

Han e' egentligen min Mike's kanin, fast han bor ju i sin bur hos mig, så han blir ändå som min oxå å jag e' den som alltid matar kaninerna!! 

Impreza e' iafal helbror med Shelby, så då e' det såklart lika gamla, det förstår man ju. 

Han heter Impreza bara för att Mike älskar det bilmärket å min kanin heter ju då såklart Shelby, eftersom det e' världens bästa bil!!   

Impreza älskar att gräva å han gillar även att bita sönder tidningar, precis som sin bror. De e' lite galna båda två, heheh!!

(Läs om Shelby i inlägget som skrevs innan detta, så förstår du hur jag menar med detta inlägg, det e' som en fortsättning kan man säga).

Han satt relativt stilla när han skulle bli fotad, men han tryckte oftast upp ansiktet mot kameran, så det var lite svårt att få ordentliga bilder även på honom.

Men dessa två bilder blev dugliga.   

Det e' min lilla prins, men han tror att han e' kung, heheh!!   

Han föddes konstigt nog den första januari detta år, så han har ju nu precis börjat bli könsmogen. 

En lite rolig sak e' att han älskar att äta tidningar å han gillar verkligen att riva sönder alla tidningar han har i botten av buren å sen leka med på ett eller annat sätt... Helt enkelt så tycker han om att stöka till å han låter mig inte städa ofta eller plocka iordning lite fint för då puttar han bort mig, hahah!! 

Han satt inte stilla en endaste sekund när jag tänkte ta bilder, så jag fick vänta i säkert tio minuter innan jag fick en ganska bra bild, som inte va suddig iafal, hahah!! 

Han e' expert på att hoppa, så man kan lätt spå en lysande framtid inom kaninhoppning med honom!!   

Här kommer åtminstone två bilder på Shelby, som blev rätt bra, förrutom att lite av fingret råkade komma med på den första, menmen, viktigast e' ju att man ser kaninen, heheh!!    

Stilig pojke!!   

  Shelby ^ 

Kungen, som tror han e' bäst!! Fast det får han väl tro, eftersom han heter Shelby, hihih!! 

Fluffis ^

 Han har bara bott hos mig i tre dagar, men idag fick han sin nya stora å ordentliga bur!! 

Världens mjukaste päls har han, så sjukt gullig!! 

 Impreza ^   

Han älskar tidningar å han älskar att gräva, heheh!! 

Vid nästa löning, så ska jag investera varsitt ordentligt hus till dem, för de biter bara sönder kartongerna de har som hus, hahah!!   

De har iafal varsin toalett, som de använder å det e' väldigt praktiskt, rent å fint i resten av buren oxå, så det e' bra trevligt. Bara att tömma lådan när man behöver, som med katter!!   

Idag firar jag å min kära Mike 9 månader tillsammans, så jag har bakat en tårta nu, som vi ska äta lite senare, hihih!!!   

Jaaaaa, men vem älskar inte choklad?!?!?   

(det blev ju lite dropp-kladdigt, men hade inget annat fat än en stor tallrik, dessutom ska ju ändå tårtan snart ätas upp, efter den har stelnat lite i kylen)   

Sunday blev bara tio år!! Vi hade henne bara i lite över ett år... Men vi hade en väldigt rolig å mysig tid med henne. Hon älskade mer än nåt annat att köra vagn, snabbt som blixten!! Hon hade tävlat i ponnytrav innan hon blev sjuk.

Hon var en sån liten Shettis!! Men stark var hon. Jag kunde rida på henne å då kunde mina fötter mötas under hennes mage, å jag va ändå bara 163 cm lång då å det e' jag fortfarande, hahah...

Hon led av fång redan innan hon kom till oss. Sen fick hon hovrotation å till sist hovbenssänkning. Så tllslut kunde hon inte leva lidande längre, så hon fick galoppera vidare till De evigt gröna ängarna...

Väldigt tråkigt å sorgligt var det. Men det e' det ju alltid att förlora ett djur!!

Det e' nu 5 år sedan hon dog,, men ibland känns det som igår...

R.I.P   

Min katt Lilla My var i ett stort slagsmål med en stor hankatt häromdagen å hon blev ganska farligt skadad i höger bakben å på ryggen å vid vänster öga!! Det ser inte ljust ut för henne å det känns hemskt alltihop..... Även veterinären tror att det inte går att få henne bra igen, så hon kanske måste avlivas....   

Fan!!!!!   

Jävla oinbjudna katt som trängde sig på fel revir å försökte döda min lilla Mysing......   

Men konstigt nog brydde han sig aldrig om min andra katt,, fast det var ju även tur för henne....

Du måste bli bra,, kämpa!!!   

Jag har ju haft mina två katter sen jag var nio år, alltså fyller de 11 år i juli å jag har ju haft de sen de var små missekorvar. Mina små älsklingar,, ingen av dem får dö än, de e' ju bara medelålders......